Sist vi mötte det flotta, internationella paret var på 60-års disco-partaj i Florens. Massa kultur, intelligenta människor, fantastisk mat, vin, renässans och inte minst Davids fina rumpa av Michelangelo.
Idag fick vi äntligen audiens och kidnappade paret en hel dag till vår båt.
Men hur konkurrerar man med bjudhelg i Toscana?
Man ordnar det norska vädret! Lagom segelvind. Sol och 22 grader. Detta var det svåraste på listan.
God mat och massa gott vin.
Och på vårt fartyg med mig som värdinna, navigatör, fockerslask, kock, diskare, servitris och intelligent underhållare kan man inte annat än lyckas få en fantastisk dag också på Oslofjorden.
Kapten drog naturligtvis sitt strå till stacken med fin seglas och strålande tilläggningar vid kaj. Trevlig var han också.
Känner mig väldigt nöjd med denna dag! Stort tack till våra härliga urbana gäster
Vi har bryggseglat en del i maj. Det vill säga….. åkt till båten men blivit kvar vid den trygga bryggan…. Nej det blåser lite mycket, Nej jag är lite trött, Nej jag har nog lite feber….. Tryggt och fint att sova vid bryggan i hemmahamnen. Båten är ju trots allt vår hytta.
Nu är vi äntligen på årets första riktiga segeltur. Vind på 10-12 m/s och första gången vi seglade med denna skutan i den vinden. Kaptenen älskade det, båten uppförde sig fantastiskt. Men Styrman blev rädd och måste självmedicinera lite.
Lite inne bland öarna lugnade vinden och styrman sig. Vi valde ut en fin plats för ankring. Skulle bara sakta ner och finna en bra plats. Plötsligt ropar kapten: ”rodret har låst sig!” Det går inte att styra!
Min första tanke var: Är det späckhuggare här som har ätit av rodret? Kapten säger: Det måste ha fastnat något i rodret. Jag kastar i ankaret. Fungerar inte! Herregud! Kommer på att knappen satt på andra sidan, fikk i ankaret.
Kapten ringde räddningssällskapet och förklarade vår situation: ”Vi ligger ganska tryggt men vi driver mot land och kan inte styra”. Räddningssällskapet lovade att komma om ca 45 minuter.
Lugnade ner oss lite, tog en lunch och tänkte över vilka dykare vi känner som kunde kolla rodret….
Så kom jag på……hade inte jag prövat att hitta en eller annan inställning på instrumenten? Hade inte jag tryckt på en knapp som heter ”auto”? Jeg tänkte liksom automatisk fart eller automatisk djupmätare….. men kunde det kanske varit knappen för autopiloten?????? Och JA! Stängde av brytaren för autopilot och VOILÀ styrningen fungerade igen!
Avlyste rädddningssällskapet.Flyttade oss kontrollerat längre in i viken för att kocken skulle kunna laga en fabulös fisksoppa till kvällsmat.
Och Ja då! Vi är här för att lära och träna inför semestern som börjar om 5 veckor.
Som jag har längtat! Hela vintern har jag väntat och äntligen är vi här igen. Här ska städas, tvättas, vaskas, poleras, putsas och fixas. Sängen är klar för mig och jag glädjer mig till att få gungas till sömns.
Viktigt med riktig längd på landströmkabeln. Här har vi noga mätt och specialbeställt. Perfekt!
Imorgon väntas årets första sommardag (eller….tja….. sol och 15-17 grader….)
Anna & Håkon på tur 