En underbar morgon – vi klär oss i reskläder och känner oss smått irriterade. YR säger att vi kunde förlängt sommaren med ännu en vecka, men tyvärr sponsar inte norska staten – vi måste hem och jobba.
Vi är inställda på att köa idag, och köa gör vi.
Men när vi köat klart och funnit oss en stol väntar belöningen: Billigt vitt skvip i ett plastglas
Det går ingen större nöd på oss. Kan inte ens påstå att det är synd om oss.
Och jag kan snart sluta bekymra mig för jordbävningar och börja bekymra mig för flygturen.
Det fina med AI-bilder är att man får en helt ny syn på sig själv. Självkänslan växer, jag känner mig plötsligt yngre, snyggare och MYCKET mer vältränad.
Världen runtomkring glittrar i guld och rosa. Jag till och med ser på Håkon och hans nya AI-sixpack med nya ögon. Gud vad fin han har blivit!
Man kan äta och dricka hur mycket som helst. Inte ens träning är längre nödvändigt. Bilderna som fastnar i mitt huvud är av ett vackert par med bara lycka omkring sig.
Ett lyckat lyckligt AI-par med utsikt från Parissi vingård
I dag har vi varit på havet. Och vi har seglat! Tror aldrig vi har seglat så fort mellan Skiathos och Skopelos. 10 först okända människor blev efter en stund som en familj. Vi seglade i 7,5 knop tills en av de engelska damerna tog sig en 360-gradare. Då försvann farten.
Vi har haft en fantastisk dag!
Seglat, simmat, snorklat massa……
Ätit ovanlig och vanlig sjömat. Druckit vanlig och ovanlig dricka. Träffat ovanliga och vanliga människor.
Jag gjorde ett misstag på slutet….. Det såg så härligt ut att bli släpad efter båten…. Så jag fick ett rep att knyta runt mig – och jag hoppade i. Då kom jag på att jag gjort detta misstaget förut. Man kan inte bli släpad efter en båt i 7 knop i ett rep. Då får man brännskador av repet.
Det är så många beslut man ska ta på en vanlig semesterdag:
När ska vi gå upp?
Ska vi träna före eller efter frukost?
Kan jag unna mig en croissant 🥐 till frukost idag?
Mjölk i kaffet?
Ska vi ta lunch snart eller ska vi bada en gång till?
Öl eller vin till lunchen?
Var ska vi äta middag?
Båt eller buss till middagen?
SÅ SVÅRT ATT BESTÄMMA!!
I dag är en dag med abstinens. Det visade sig att min telefon inte överlevde Medelhavets salta vatten trots allt. Jag är nu nästan onåbar för första gången på 25 år. Det går inte att ringa mig, inte sms:a, inte teamsa, inte whatsappa. Jag har ingen jobbmail och värst av allt: Jag har inget bankID och kan inte logga mig in någonstans.
Jag har min iPad. Och det gör att nedtrappningen inte är fullt så våldsam.
Det har varit en spännande dag med förhör hos den grekiska hamnpolisen. De tyckte att det var väldigt intressant att jag hade valt att ta med mig telefonen från olyckan igår istället för att ta med mig min man.
Men Eftersom telefonen är DÖD har vi konkluderat med att det var fint att jag valde telefonen framför Håkon.
NÄSTA SVÅRA VAL IDAG:
Vilka skor till middag? ( åh nej…. Har ju bara ett par… Mina guldskor försvann i havet igår…)
Nu ser jag nästan hem. Bara 22 distans kvar…. efter cirka 400 totalt…..
Ântligen fann vi en boj som var ledig där vi hade tänkt att ligga! Oslofjordens friluftsråd har varit så snälla att de lagt ut massa bojar. Men det är ju aldrig någon ledig! Lika hopplöst som med Svenska Kryssarklubben.
Om du vill katcha å en boj – anlägg senast klockan 10.00!!!
En dag för motor. Men för en härlig dag! Går det ens att ha det bättre??? (Svar: Ja – med segel….)
Alternativ 1 idag var boj från Oslofjorden. Jag är väldigt glad i BOJ! Men problemet är ju att bojarna alltid är upptagna….. Såg med kikaren långt ifrån….ligger de på boj…vad ska den lilla motorbåten göra….Ser vi alla tre bojarna…….Vad gör folk?…..kikar mer med kikaren……herregud….boj-stress…någon som har hört om det?….. ser ut som om bojen i mitten av sundet är ledig…..my godh!……surrar 3 småbåtar runt……lämnar…. och BÄNG! – BOJEN ÄR VÅR!
Har sjungit på min egen låt hela efteriddagen: ”Bojen är vår”, ”Bojen är vår””Bojen är vår”, ”Bojen är vår””Bojen är vår”, ”Bojen är vår””Bojen är vår”, ”Bojen är vår””Bojen är vår”, ”Bojen är vår”
Använt del av eftermiddagen till att omsortera tampar och montera brandsläckare (borde vi ju gjort för länge sen….)
Ântligen monterat!Ântligen sorterat alla tampar….
Skåppresns till midag idag. Men vilket skåprens!!!!! Vi har inte ett vanligt skåp!
Fantastiskt nattbesök på båten: Min älskade bästaste lillasyster Eva mönstrade på i Fjällbacka med passande chick rull-resväska (kan man egentligen ha resväska på segelbåt?) Efter en kort segeltur la vi till i Fjällbackas skärgård och hade härligaste kvällen med pasta, kantarell och färsktrökt lax.
Eva installerade sig själv och sin rull-resväska i gästlugaren. Hon var väldigt glad åt sina NYMANGLADE LAKAN (DYNETREKK). Fantastiskt att få sova i NYMANGLAT! Vi diskutterade mangel-området en stund, kom fram till att jag aldrig har manglat något. Eva manglar alltid sina lakan (vet ens norrmän vad en mangel är?)
Men så!
Vad är det som luktar?
Det kommer från gäst-lugaren! Det är Evas påslakan (dynetrekk)
Håkon säger: Det är mugg (=mögel). Eva får helt panik och vill kasta påslakanet (dynetrekket) överbord. Håkon hindrar henne, det blir hängt upp till vädring och Eva får ett nyinköpt musselin-täcke istället…..
En god natt…
Härlig morgon.
Mögel-lakanet hade blivit både luftat och blött under natten.
Eva och jag körde ”Martins kortleksträning” på däck. Man har en kortlek, drar ett kort. Hjärter betyder rumpa (squats), spader betyder rygg, klöver betyder armhävning och ruter är situps. Joker är 30 sekunders planka. Tar cirka 25 minuter och passar bra på båt.
Efter en god frukost blev eva drottninglikt (som hon förtjänar) hämtad från oss i en stor cruiser., och vi hissade seglen nordöver.
Fantastiskt seglarväder!
Och v\vi gick UTANFOR Tjurpannan!!!!!
Jag har lite skräck för Tjurpannan, Sveriges svåraste kustlinje. Men idag gick vi faktiskt UTANFÖR.
Och vi överlevde! Det har varit cirka 20 förlisningar på 2000-talet och 1 dödsfall. Och han som drunknade är det ingen som vet varför. Kanske han inte kunde simma?
Nu är vi tillbaka i Strömstad. Den värsta staden av alla att vara norrman i. Jag gillar att vara norsk i Norge. Men jag tycker INTE om att vara norsk i Strömstad (eller i Fjällbacka)
Så varför är vi här när vi inte gillar det? Jo – vi har ett himla nagivationskort att lämna tillbaka på varvet i morgon 🙂 1700 kr som vi inte har lust att kasta bort 🙂
Min son slukar böcker av alla de sorter. Jag tror han plöjer minst en bok om dagen. Enligt honom ska man inte bara läsa – man ska känna på boken, lukta på den och skapa sina egna röster i huvudet. Det är en helt egen upplevelse.
Jag läste också massor förr i världen…….
Numera ser min läsrutin lite annorlunda ut.
Jag läser tre sidor. Somnar.
Vaknar. Läser tre sidor till. Somnar igen.
Vaknar ännu en gång och tänker att nu får jag göra något mer aktivt.
Så jag sätter på ljudboken.
…och somnar.
Jag, Håkon och väderapparna hade ett litet morgonmöte, och efter noggranna förhandlingar kom vi fram till att stanna ytterligare en natt i Hunnebostrand.
Dagens späckade schema ser ut så här:
Middag på restaurang.
Besök på Bildarkivet – som, till vår stora förvåning, inte alls var nedlagt. Det var tydligen bara vi som hade fått den informationen.
Dagen har redan bjudit på ett par riktigt ansträngande aktiviteter:
Dusch i gästhamnen. Ni vet, en sådan där lyxdusch där man kan stå hur länge som helst och låta det varma vattnet rinna, helt utan att få dåligt samvete över båtens vattentank. Jag tror jag kom ut några år yngre. Och rynkigare.
Nu återstår bara att vila upp mig efter duschen så att jag orkar med restaurangbesök och bildarkiv. Man vill ju inte bränna krutet i alla ändar före kvällens stora äventyr.
Ni som känner mig vet ju att jag gillar ordning och reda. Det är ju bland annat därför jag står för större delen av matlagningen ombord. Köket är nämligen inte riktigt dimensionerat för Håkons… eh… kreativa arbetsmetoder.
Men nu börjar det faktiskt bli lite jobbigt för en sån som mig här ombord.
ALLT är fuktigt efter de senaste dagarnas regn. Jag får flashbacks till tonårens orientering, tältning och den där eviga känslan av att allt är blött..
Ingen har torkat golvet i båten sedan jag gjorde det sist. Överallt ligger det HÅR efter våra TVÅ BÅT-FÅR… (Eller båt-sauer, som det heter på norsk.)
Kylskåpet har passerat gränsen för organiserat kaos. Jag hittar fortfarande fram till vitvinet – men enbart därför att jag vet att det ligger längst ner. Det är lite som en skattjakt varje gång.
Sittbrunnen ser inte heller ut som den brukar. Tältet är uppe, kuddarna är undanplockade och den blöta tvätten hänger där med en optimism som inte delas av väderprognosen.
Teoretiskt skulle jag kunna slänga in en tvättmaskin i gästhamnen och använda tiden medans torktumlaren går till att städa båten.
Men rent praktiskt känner jag att detta vore ett väldigt förhastat beslut.
Anna & Håkon på tur 