En härlig segeldag. Och jag tog Tjurpannan vid hornen!

Fantastiskt nattbesök på båten: Min älskade bästaste lillasyster Eva mönstrade på i Fjällbacka med passande chick rull-resväska (kan man egentligen ha resväska på segelbåt?)
Efter en kort segeltur la vi till i Fjällbackas skärgård och hade härligaste kvällen med pasta, kantarell och färsktrökt lax.

Eva installerade sig själv och sin rull-resväska i gästlugaren. Hon var väldigt glad åt sina NYMANGLADE LAKAN (DYNETREKK). Fantastiskt att få sova i NYMANGLAT! Vi diskutterade mangel-området en stund, kom fram till att jag aldrig har manglat något. Eva manglar alltid sina lakan (vet ens norrmän vad en mangel är?)

Men så!

Vad är det som luktar?

Det kommer från gäst-lugaren! Det är Evas påslakan (dynetrekk)

Håkon säger: Det är mugg (=mögel). Eva får helt panik och vill kasta påslakanet (dynetrekket) överbord. Håkon hindrar henne, det blir hängt upp till vädring och Eva får ett nyinköpt musselin-täcke istället…..

En god natt…

Härlig morgon.

Mögel-lakanet hade blivit både luftat och blött under natten.

Eva och jag körde ”Martins kortleksträning” på däck. Man har en kortlek, drar ett kort. Hjärter betyder rumpa (squats), spader betyder rygg, klöver betyder armhävning och ruter är situps. Joker är 30 sekunders planka. Tar cirka 25 minuter och passar bra på båt.

Efter en god frukost blev eva drottninglikt (som hon förtjänar) hämtad från oss i en stor cruiser., och vi hissade seglen nordöver.

Fantastiskt seglarväder!

Och v\vi gick UTANFOR Tjurpannan!!!!!

Jag har lite skräck för Tjurpannan, Sveriges svåraste kustlinje. Men idag gick vi faktiskt UTANFÖR.

Och vi överlevde! Det har varit cirka 20 förlisningar på 2000-talet och 1 dödsfall. Och han som drunknade är det ingen som vet varför. Kanske han inte kunde simma?

Nu är vi tillbaka i Strömstad. Den värsta staden av alla att vara norrman i. Jag gillar att vara norsk i Norge. Men jag tycker INTE om att vara norsk i Strömstad (eller i Fjällbacka)

Så varför är vi här när vi inte gillar det? Jo – vi har ett himla nagivationskort att lämna tillbaka på varvet i morgon 🙂 1700 kr som vi inte har lust att kasta bort 🙂

Anna /Strömstad

Det händer alltid något

Vi har bryggseglat en del i maj. Det vill säga….. åkt till båten men blivit kvar vid den trygga bryggan…. Nej det blåser lite mycket, Nej jag är lite trött, Nej jag har nog lite feber….. Tryggt och fint att sova vid bryggan i hemmahamnen. Båten är ju trots allt vår hytta.

Nu är vi äntligen på årets första riktiga segeltur. Vind på 10-12 m/s och första gången vi seglade med denna skutan i den vinden. Kaptenen älskade det, båten uppförde sig fantastiskt. Men Styrman blev rädd och måste självmedicinera lite.

Lite inne bland öarna lugnade vinden och styrman sig. Vi valde ut en fin plats för ankring. Skulle bara sakta ner och finna en bra plats. Plötsligt ropar kapten: ”rodret har låst sig!” Det går inte att styra!

Min första tanke var: Är det späckhuggare här som har ätit av rodret? Kapten säger: Det måste ha fastnat något i rodret.
Jag kastar i ankaret. Fungerar inte! Herregud! Kommer på att knappen satt på andra sidan, fikk i ankaret.

Kapten ringde räddningssällskapet och förklarade vår situation: ”Vi ligger ganska tryggt men vi driver mot land och kan inte styra”. Räddningssällskapet lovade att komma om ca 45 minuter.

Lugnade ner oss lite, tog en lunch och tänkte över vilka dykare vi känner som kunde kolla rodret….

Så kom jag på……hade inte jag prövat att hitta en eller annan inställning på instrumenten? Hade inte jag tryckt på en knapp som heter ”auto”? Jeg tänkte liksom automatisk fart eller automatisk djupmätare….. men kunde det kanske varit knappen för autopiloten?????? Och JA!
Stängde av brytaren för autopilot och VOILÀ styrningen fungerade igen!

Avlyste rädddningssällskapet.Flyttade oss kontrollerat längre in i viken för att kocken skulle kunna laga en fabulös fisksoppa till kvällsmat.

Och Ja då! Vi är här för att lära och träna inför semestern som börjar om 5 veckor.

Natt på svaj utanför Saraholmen