Lyxighetsgränsen

Anna – 5 dagar på havet- Hjelp – 12 augusti 2025

Hur lyxigt ska man ha det innan man lika gärna kan åka hem? Ju större båt, desto lyxigare. Ändå större båt och ändå lyxigare. Och så kan man hålla på ända tills man har det lika lyxigt som hemma. Och då kunde man ju lika gärna varit hemma. Och köpt sig en simbassäng istället för båt. Och en vågmaskin till sängen.
Vi har nåt vår lyxighetsnivå!
Detta är den perfekta balansen mellan 70-tals tältet, Glamping och kryssning

Idag har ”vi” lagt ut från hamn två gånger. Och JAG = MOI, har lagt ut bägge gångerna. Smidig utläggning från Oscarsborg av Moi. Styrde skutan mot Sætre med fast hand. Efter att fändermanskapet hade tatt in fänderna, fixat det som skulle fixas så bad jag om att få min flytväst. Med full koncentration på navigationen så låg plötsligt min flytväst mellan mina fötter och blåste så baköver rätt ner i havet.
Och ja! Flytvästen fungerade! Blåste upp sig precis som den ska, och är därmed oanvändbar tills vi har bytt patron. Var detta mitt fel? Här tror jag det måste till en ordentlig investigation för att få riktigt svar.

Håkon gjorde ännu en fantastisk tilläggning i Sætre. Strålande! Han har kontroll på allt. Nästan…… Plötsligt driver häcken utöver och vi upptäcker att backen ligger i. Smart – NOT! Härligt för mig att han inte gör allt rätt. Förlåt Håkon 😇🥰

Sætre är en liten by som ligger 22 km hemifrån. Här har jag aldrig varit förrän idag. Fantastiskt trevligt ställe! Strand, gästbrygga, restauranger och mys. Tror dock inte de som bor i Sætre vet hur fult det är utanför: sprängfabriker, avloppsanläggningar och stora sandtag…..syns ju bara när man kommer med båt…. Ska försöka att inte säga det till dem….

Som en hygglig och ärlig medborgare på Systembolaget gjorde Håkon det smarta (NOT) draget att vända uppochned på ryggsäcken för att visa att han inte hade stulit en extra flaska. Ut föll diverse metalldingser och nycklar. Så här pinsamt var det:

Ikväll ligger vi helt ensamma i en liten bukt bredvid en ö som heter HJELP. Vi har pumpat upp gummibåten Anneli (Wárjas yngsta dotter) och gått på daglig kantarelltur. Noll kantareller, tur att affären i Sætre hade!
Här är det nu heeelt stilla! Kan gissa att det försiggår lite mer på partybåten Aidanova som passerade oss igår. Carnival cruises med en historia om brand ombord och toaletter som inte fungerar på flera dagar. Finns trevligare semester än tillsammans med 6000 människor på en båt som inte kan gå på toa……

Har ni hört om bajsbåten?


Vi avslutar kvällen i full lyx med en kantarellsoppa som hade passat på Michelinrestaurang (kantareller från affären). Ett stilla regn över båt-tältet, vi är helt ensamma här. Vi, musik och chokladskruvar.

A.

En gyllene svamp, ett eko av historia och lyx i duschens stilla regn – nu är det semester

Anna- Oscarsborg 11 augusti 2025


Dröbak rakt föröver —
Kursen är satt, rakt fram mot världen.
Vinden, en bångstyrig vän,
kom från fel håll och tvingade oss att kryssa,
likt tankar som slingrar sig genom natten.

En skugga gled nära —
en seglingskändis från Asker,
reslig och självsäker, (faktiskt lite irriterande självsäker. Lite avundsjuk faktiskt….)
nära att göra oss till vrak i sin kölvattenpoesi.

Oscarsborg tornar upp sig i horisonten,
historiens väktare mitt i fjordens famn.
Och vi?
Vi har haft en strålande dag
i vår lilla ankdamm —
en värld i miniatyr, men stor nog för drömmar om Medelhavet. En gång kanske…..?

Oscarsborg – första gången för oss,
men inte för historien.
För mig, en älskare av krigsfilmens svärtade ljus,
fanns denna plats först på duk –
”Kungens nei”, flimrande i mörka biosalonger (tror jag såg den på Netflix…)

Men nu står vi här,
där Birger Eriksen stod den 9 april,
för bara 85 år sedan.
Inte i filmens tystnad,
utan i dånets verklighet.

Han såg in i krigets öga
och svarade med eld.
”Skarp skjutning!” –
och med den ordern sjönk Blücher,
rakt ner i fjordens djup,
medan tiden vann sekunder
åt huvudstaden där uppe –
till att andas, förbereda, hoppas.

Jag drömde om guld till middag,
skogens eget – kantareller.
Säker var jag, Oscarsborg skulle ge,
sin skatt bland mossa och tall.

Men skogen teg,
bjöd bara en,
ensam, liten, men värdig.

Och den –
den blev festmåltid,
förgylld i ugnens allra första värme,
doftande som höst i ett stilla kök.

En svamp.
Men vilken svamp.
En kunglig ensamhet på tallrikens tron.

Jag delade med Håkon ❤️

Kvällen sjönk som sammet över fjorden,
och jag klev in i värmen,
en dusch som regn i mitt eget lilla rike

I mitt badrum,
ombonat och mitt,
på min egen lyxbåt –
en flytande dröm i nattens hamn.

Stilla, varm, och fri.
En kvällsslut värdig en kung i tystnadens palats.

A.

Vind i håret och ny segelbåt är vår bästa idé på länge! (håret kan diskuteras)

Anna – Dag 3 – Middagsbukta 10 augusti 2025
Alltså, detta blir bara bättre och bättre. Såå himla härlig dag på ”havet” (jag klarar nästan att låtsas att inre Oslofjorden är hav….men vi vet ju alla att det inte är samma hav som Västkusten….)

Besviken över mig själv när vi skulle lägga ut från Aker brygga. Jag var tuff när jag sa: ”JAG kör”. Lossade repen med 160 i puls och plötsligt levde Wárja ett eget liv. Jag transformerades till en mus och ropade på Håkon:

TA ÖVER!!!!!

Suck vad irriterande! Detta borde jag klarat!
Tror egentligen att det är Tage Danielsson och Monica Zetterlund som har präntat in i mig att mannen gör detta bäst. Mycket irriterande. Vi (= jag) tror att vi (=jag) inte klarar. Suck!
Jag gör det nästa gång!

Åh, ni fantastiska män
Som vet hur man angör en brygga
Ni som med solbarkad hand

Håller skotet i spänn
Ni starka, ni tysta, ni lugna, ni trygga
Som vet, hur man splitsar ett tåg
Som finner er kurs genom natten

Vi tog en tur söderut. Gott när man ser skidbacken hemma från båten, känns tryggt. La till utanför ”Middagsbukta” där vi känner till alla grunder. Tryggt och fint som hemma. Se där borta ligger kokaincruisern som vi låg bredvid igår. Och se där kommer en bekant seglandes med sin nya flickvän som är hälften så gammal. Och se nu kom plötsligt vårt bästa seglarvännepar på besök i en liten motorbåt. Detta är kos. Detta är semester!

Efter allt detta besök blev jag så trött att jag måste sova lite och sen hänga upp en ny praktisk krok för att komma till mig själv igen.

Håkon har en önskan om att bli mer delaktig i båt-matlagningen. Vi har ju en lite konstig fördelning…..Håkon lagar all mat hemma, men på båten lagar Jag maten. Och diskar! Nu skall alltså Håkon börja laga mat också på båten. Jag ska erkänna att jag var skeptisk. Jag hade förberett med färdigstekt köttfärs och lök. Skulle ju inte så väldigt mycket till för att steka kantarellerna, laga en god köttfärssås och koka lite pasta….
Men hemma lagar Håkon mat i HELA KÖKET. Och det går faktiskt inte på en segelbåt. Man måste laga minimalistiskt!

Och jag var Flink! (=duktig)
Jag kontrollerade INTE hur det såg ut efter matlagningen!
Jag deltog inte i diskningen!
Jag satt helt lugnt på däck och lät mig passas upp.

(Ja…..jag gick ner efteråt och torkade av diskbänken, stängde 4 skåp och la på plattan på spisen)

Men ja! Detta ska han få lov att pröva igen! Fantastiskt god middag!

Detta är det året jag har badat MINST i hela mitt liv! Jag vet inte helt varför… men jag tror det har nåt at göra med öppna sår och mördarbakterier. Väldigt tragiskt eftersom jag egentligen är en badnymf. Jag ÄLSKAR ju att bada!!!! Så varför badar jag inte?

Men det positiva är att jag plötsligt bor tillsammans med nån som badar och det var ju faktiskt en överraskning.
Ombyte förnöjer! Jag har en ny man i huset (på båten). Trodde jag var gift med en man som inte badar.

A.

Kaloriförbränning = 0

Anna, Oslo, Aker brygga – 9 augusti 2025


Idag kan jag inte skryta på mig nån fysisk aktivitet. Om jag jobbar hårt kan jag notera i träningsdagboken 2 turer till Coop (à 300 meter), 1 tur till vinmonopolet (systemet – 300m)….. hmm.…..tja det var nog allt.

Vaknade till en strålande morgon (var vaken några timmar i natt när det oväntat blåste upp och ankaret bankade)

Det blev en lite tidig morgon eftersom jag är noggrann med väderrapporten. Så kom det plötsligt en träbåt paddlande från medeltiden. I båten satt det en irriterande/imponerande 70-åring som hade rott i 30 timmar i sträck. Tror inte han behöver tänka på kalorier och träning ikväll.

Kaffe och dagens sunda havre så var vi iväg norrut in mot den trygga hamnen Oslo!

Vi har spenderat dagen i Norges huvudstad. Märkligt hur annorlunda det känns när man kommer med båt till Aker brygga än när man kommer med tåget för att ta en öl. Det är precis som på golfbanan – Det är en helt annan värld när det är snö och skidspår.

Det har varit en fantastiskt härlig dag! Jag har utnyttjat gästhamnens dusch och toalett, jag har turistat i Oslo med flip-flop, legat i min underbara båtsäng halva dagen och sett på film, hängt upp en krok…. Allt medans jag har inväntat OVÄDRET! Det var egentligen det som stod högst på min agenda idag : ”VÄNTA PÅ OVÄDRET !”

Så var det över oss! Gott att vara fastspänd i en brygga när det blåser 15m/s, regnar och åskar runtomkring. Jag kröp ner under täcket och stängde dörrarna till förpiken när det var som värst.

Härligt slö dag! Prövar jag att intala mig. Är inte jag en aktiv person som gillar att röra mig??? Måste nog avsluta dagen med sit-ups i cockpit.

Nya Wárja växer på mig för varje sekund! Tror till och med att jag sa det högt idag: ” jag tror jag älskar vår nya båt”

A.

Nu är hon min! (=vår alltså)

Anna 8 August – Saraholmen
Äntligen! Hämtat tillbaka vår nya Wárja efter att ha fått gjort en Massa justeringar.

Farmor hade ramlat ner från väggen, hon är upphängd igen. Båten har fått sitt namn inlaminerat i rumpan och jag har fått nya kuddar. Komforten matchar stilen ombord och jag sitter i ett flytande lyxvardagsrum på havet.

Båtsmannen Gerald har jobbat hela veckan på vår båt efter min lista som var cirka två meter lång. Han blev inte klar med allt, men tillräckligt för att jag nu känner att detta är Wárja och VÅR båt!

En veckas semester ligger framför oss! Målet är att lära känna båten så vi har väl egentligen bestämt oss för att hålla oss i inre Oslofjorden. Blir korta turer, goda middagar och småfix. Känner mig nu förvånansvärt hemma redan. Allt är som i gamla Wárja men bättre, nyare och större.

Det bästa av allt på segelbåt är när man får gå och lägga sig. Och det ska jag göra snart. Har en bra serie som väntar, rena lakan och en härlig natt på svaj.

Anna

Hjärtesorg eller Lyft?

Anna- 26 juli – Oslofjorden
”Når vinden er ute av seilene, er det ingen vits å rope på vinden.”

eller som vi säger i Sverige:

”Gjort är gjort, kommer aldrig igen” (…..eller….mamma sa så 1970….) (eller var det ”bytt är bytt….”?)

Nu har vi gjort det! Vi har bytt båt! För sista gången. Målet är att ha båten/hytten i minst 10 år och uppleva massa goa dagar. Blir inga fler.

Avsked av Wárja (1). Farväl finaste – vi ska ha koll på dig

Välkommen Wárja (2)! Ja – Vi har valt samma namn! Vem orkar att ramsa upp en massa nummer bara för att berätta för den (o-) intresserade mänskligheten hur många båtar vi har haft före denna?

Farmor Wárja (Barbara) är på plats på nya väggen i salongen.

Nu känns det genast mer trivsamt i denna ambivalenta tid av ryskt svårmod. Farmor är med❤️
För svårt och jobbigt var detta! Skitjobbigt faktiskt. Båtbytardagen igår var sååå mycket värre än vi nånsin kunde föreställa oss. Stackars oss….

Men hur svårt har vi det EGENTLIGEN på en skala?
”Stackars oss som är lite irriterade över saker som inte fungerar i ny båt”

”Skåpen fungerade mycket bättre i den gamla båten”

”Var är luckorna vi brukar lägga grejor i?”

”Åh vad deppig jag känner mig, orkar inte segla”

Gnäll, gnäll, gnäll och PINSAMT!!!!! Jag SKÄMS!
För VAR på Maslows behovstrappa är vi nu och gnäller? På översta trappsteget!?!?

För här seglar en stolt kapten. Och Jag sitter i en helt ny salong på våra egna fårskinnsplädar (jaja, det är 25 grader ute men ändå skönt med lite fårskinn). Fönstrena i salongen är så låga att det känns som jag sitter i vattnet och skriver. Har klarat att laga mat på den nya spisen och att diska i den nya vasken, duscha i den nya duschen. Snart ska jag lägga mig i den nya breda nybäddade sängen med rena lakan.

Allt är på plats!
Så varför saknar jag Wárja (1) ???????

Skärp dig Anna! Det är INTE synd om dig!
Vi har köpt en kanon-båt. Drömmen om att segla till Medelhavet kan leva vidare och det finns antagligen en eller två människor i världen det är med synd om än Mig. (notera min självironi! Världen är helt jävlig och går under samtidigt som jag gnäller över en Ny segelbåt)

(JA, jag SKÄMS nu!)

Hälsningar från en smula skoskav Över Maslows översta trappsteg

Vi har köpt ny båt!

Hemma – Anna – 20 Juli 2025

Är vi galna eller är vi det allra klokaste paret vi känner?

Vi älskar ju vår båt. Ändå har vi köpt en helt ny, större, finare, lyxigare och tro det eller ej – den har också ett UTEKÖK!!! Och Håkon slipper böja ryggen inne i salongen. Och INGEN HAR ÄNNU VARIT PÅ TOALETTEN!!!! Septiktanken går fortfarande att använda som vattendunk att dricka ur! Jag slipper att gnida mina nyfilade fötter mot Håkons vassa tånaglar på natten. Håkon kanske kan diska efter maten? Vi får 2 stycken rattar och kan slåss om vilket håll vi ska styra.

Detta är båt nummer 3 och det blir den allra sista – Jag lovar!

Vi känner oss smågalna, knasiga och superkloka omvartannat. Vi har också massa dåligt samvete för båten som skall säljas. Hon är ju trots allt en människa med egna känslor…..

Fredag blir båtbytardag. Spännande! More to come….

Livet i Loungen – Semestertrötta själar stirrar tomt in i nötmixen

Anna – flygplatsen i Palma – 19 juli 2025

Vi ställde klockan på 04 i morse för att komma i god tid till lounge-öppning 05.30. Kastade ut Tante 1 och Tante 2 på stranden, sa farväl till Juannorna och Miguel.

Här skall NJUTAS! Äntligen lite gratis alkohol och mat – lugn och ro. Nu gäller det att som äkta infödd svensk med norskt pass att dricka/äta så mycket man bara hinner tills flyget går.

Det är en speciell sorts tyst glädje i att kunna tänka “jag går till loungen” – även om det bara är för att undvika folk. En slags social jackpot när man ler till receptionisten och försöker se van och viktig ut – ”Jag sveper alltid in här…”

Skönt tillbakalutad i en grön plaststol utspelar det sig ett ljudligt inferno runt mig som kan liknas vid en blandning mellan en förskola på speed och en diskbänk under stress (är det verkligen inte möjligt att handtera disk lite mer ljudlöst??)

Mannen vid sidan har svullna fötter som saknar sockor. Hans fru har matchande kabinväska/pulsklocka – de utstrålar de att ”de faktiskt jobbar” men har ännu inte bytt ett enda ord. Jag gissar att han är en viktig man, säkert frequent flyer eller miljardär. Jag tar det på hans tomt stirrande ögon som flackar lite mellan luften, padden och telefonen.

I en blå plastsoffa bakom mig ligger det en trolig Influenser. Hon fotar sin halvsmälta pain au chocolat i 20 olika vinklar, plutar med ankläpparna, blinkar med de långa ögonfransarna, flyttar runt lite för bättre ljus samtidigt som hon försöker öppna en smoothie med lösnaglar längre än boardingpasset.

Vid sidan av mig är det antingen en ”rökruta” eller ett ”tyst rum”, svårt att säga. Inglasat rum med obekväma plaststolar. Här sitter det en ensam Zombie i bruna plyschbyxor och laddar sin mobiltelefon. Åh nej! Nu fick han besök av en hel familj i badskjorts, badhanddukar, ryggsäckar, flygkuddar och minsann! Har de inte också en hund med sig i en egen väska?

NJUTER i stora drag. Så underbart att vara i sin egen bubbla.

Han rätt bakom mig i rutig skjorta och en öl på huvudet ser en smula bekant och ganska trevlig ut (så märkligt föresten att ha en öl på huvudet!!)

Kanske jag pratar lite med honom efter att ha hämtat ännu ett glas gratis vin?

Nu vill jag hem till katten! och MINSANN! Har vi inte köpt en ny båt som väntar på oss???

En Michelinresa på två hjul 🚴

Anna – Palma – 18 Juli 2025

Det började redan på morgonen – Solen kikade fram bakom gardinen som om den visste att just idag skulle bli något alldeles extra.  Hjälmar på (ljug….), glömde vattenflaska men med humöret på topp trampade vi iväg som två nyförälskade Tour de France-deltagare de 15 kilometrarna in till Palma.

Sol i ryggen, vinden i håret (ja inte Håkons då…) och lite gnissel från ena cykeln. Vi trampade på som hjältar. Havet glittrade, vi svettades stilfullt och höll modet uppe med peppiga kommentarer som:
”Det är ju bara raka vägen!”
”Det ser närmare ut på kartan…”
Och den odödliga: ”Vi tar en öl där borta, sen fortsätter vi.”

På torget i den gamla staden mötte vi av en slump två tanter vi kände igen från vårt eget hushåll: Tante 1 och Tante 2. Vi fick oss en fin paus innan det blev dags att trampa oss hem igen.

Första ölstoppet (på hemvägen): Halleluja. Kall dryck, sand mellan tårna, lite shopping i en strandbutik och vi låtsades att vi var cykelproffs som just tagit en strategisk vätskepaus. Vi skyllde på att våra rumpor behövde vila och att Håkons knä slutade fungera. (Är det inte JAG som har patent på ”ont i knä” i den här familjen???)

Ikväll har Håkon styrt upp date-night – och jag har noll koll (God träning för mig som normalt har kontroll på ALLT!).
Det enda jag vet är att jag ska vara finklädd klockan 18:30… vilket känns både romantiskt och lite som att gå på intervju med någon som ser mig varje dag i pyjamas 😄💃

Håkon vägrar avslöja något, så nu går jag runt här och undrar:
– Blir det gourmetmiddag på hotellet där vi möttes för 21 år sen?
– Operakväll eller minigolf med twist?
– Kanske en exotisk vinprovning

Oavsett vad – han har planerat – Jag ska bara dyka upp och se fabulous ut.

Alltså… wow. Håkon slog på stort. 😍👑
Det blev inte bara en fantastisk kväll – det blev ett matäventyr i fine dining-version deluxe.

Han hade bokat bord på en Michelinrestaurang. Japp.
Inte nån nostalgitur på strandbar á la 21 år sen.
Nej nej – in the middle of nowhere, mitt ute i det gastronomiska ingenmanslandet, låg plötsligt ett SLOTT – Med Michelinstjärna.
Jag trodde först att vi skulle på riddarspel. Men nej – detta var mat på riktigt.

15–20 rätter. Jag tappade räkningen efter den första snacksen med doft av skogsglänta och citronskum från moln.
7 sorters vin. Jag minns dem alla… ungefär.
Och servicen? Det var som om hovmästaren (hovmästarna) kunde läsa mina tankar innan jag hann tänka dem.

Det hela kändes mer som en konstutställning än en middag.

Okej, håll i servetten – här kommer en smakresa i lyxförpackning! 🍽️✨
Lite exempel på maträtter (eller konstverk beroende på hur man ser det).

Allt kom in på porslin som kostar mer än vår tv. Och varje rätt och vin presenterades i form av en föreläsning – vi nickade andäktigt och låtsades förstå.

Nu blir det havregryn och blodpudding resten av semestern!
Ja just det….semestern är ju slut nu….

Juanna & Juanna

Anna – Palma 14 Juli 2025

En gång i veckan får vi besök av Juanna x 2. Då gäller det att följa med!

Allra först kommer Poolman och ger bassängen kärlek. Fluffar lite, rätar ut vattnet, toppar med Prosecco och spolar bort eventuellt drama från veckan innan.

Sen dyker Juannorna upp – då är det bara att retirera inomhus och betrakta städfesten som pågår därute från säkert avstånd. Juanna 1 är syster till MariSol, som tog emot oss första dagen med en blick som kunde stryka skjortor. Juanna 1 är lite mjukare i kanterna än sin syster – mer som en vänlig stormvind än en strikt general.

Juanna och jag hade dock en liten konflikt på spanska om disktrasan i köket:
– Voy a comprar trapos de cocina nuevos.
– ¡Para nada! Voy a…
– No, no, voy a comprar…
– ¡No puedes! Entonces me enojaré.

(Trots förbud har jag köpt tre nya disktrasor)

Så blir klockan 10 och vi måste gå ut så att de kan städa inne. Det blir gärna lite svårt när vi är så många.

Det är som en välkoreograferad (eller snarare okoreograferad) balett – badkläder flyger genom luften, någon ropar ”Har du sett min laddare?!”, och någon som ska resa hem försöker trycka ner en strandhatt i en redan överfull resväska med samma finess som att vika ett tält i storm. Samtidigt glider Juannorna runt med golvmoppen som slalomåkare på VM-nivå, prövar att väja undan för springande husgäster och en och annan kvarglömd flip-flop. Det är som att blanda en charterresa, ett maraton och ett avsnitt av den nya dokusåpan ”limpieza extrema”

Mitt i allt detta har någon glömt att stänga av kaffebryggaren.

Och låt oss inte glömma att diskmaskinen fortfarande är trasig. ”Det var ju fredag! Och sen var det ju lördag! Och sen söndag!”

Juannorna byter alla lakan och handdukar. De kontrollerar att ransonen av cirka en halv toalettrulle används per badrum/vecka. De tar en sista kontroll på att jag inte har smygköpt och gömt egna disktrasor eller toapapper.

Husets städarsenal. Oklart om det är moppar eller mineralvatten som dominerar

Juanna och Juanna glider stilsamt ut från området.