Anna – flygplatsen i Palma – 19 juli 2025
Vi ställde klockan på 04 i morse för att komma i god tid till lounge-öppning 05.30. Kastade ut Tante 1 och Tante 2 på stranden, sa farväl till Juannorna och Miguel.
Här skall NJUTAS! Äntligen lite gratis alkohol och mat – lugn och ro. Nu gäller det att som äkta infödd svensk med norskt pass att dricka/äta så mycket man bara hinner tills flyget går.
Det är en speciell sorts tyst glädje i att kunna tänka “jag går till loungen” – även om det bara är för att undvika folk. En slags social jackpot när man ler till receptionisten och försöker se van och viktig ut – ”Jag sveper alltid in här…”
Skönt tillbakalutad i en grön plaststol utspelar det sig ett ljudligt inferno runt mig som kan liknas vid en blandning mellan en förskola på speed och en diskbänk under stress (är det verkligen inte möjligt att handtera disk lite mer ljudlöst??)
Mannen vid sidan har svullna fötter som saknar sockor. Hans fru har matchande kabinväska/pulsklocka – de utstrålar de att ”de faktiskt jobbar” men har ännu inte bytt ett enda ord. Jag gissar att han är en viktig man, säkert frequent flyer eller miljardär. Jag tar det på hans tomt stirrande ögon som flackar lite mellan luften, padden och telefonen.
I en blå plastsoffa bakom mig ligger det en trolig Influenser. Hon fotar sin halvsmälta pain au chocolat i 20 olika vinklar, plutar med ankläpparna, blinkar med de långa ögonfransarna, flyttar runt lite för bättre ljus samtidigt som hon försöker öppna en smoothie med lösnaglar längre än boardingpasset.
Vid sidan av mig är det antingen en ”rökruta” eller ett ”tyst rum”, svårt att säga. Inglasat rum med obekväma plaststolar. Här sitter det en ensam Zombie i bruna plyschbyxor och laddar sin mobiltelefon. Åh nej! Nu fick han besök av en hel familj i badskjorts, badhanddukar, ryggsäckar, flygkuddar och minsann! Har de inte också en hund med sig i en egen väska?
NJUTER i stora drag. Så underbart att vara i sin egen bubbla.
Han rätt bakom mig i rutig skjorta och en öl på huvudet ser en smula bekant och ganska trevlig ut (så märkligt föresten att ha en öl på huvudet!!)
Kanske jag pratar lite med honom efter att ha hämtat ännu ett glas gratis vin?
Nu vill jag hem till katten! och MINSANN! Har vi inte köpt en ny båt som väntar på oss???
Anna & Håkon på tur 