En Michelinresa på två hjul 🚴

Anna – Palma – 18 Juli 2025

Det började redan på morgonen – Solen kikade fram bakom gardinen som om den visste att just idag skulle bli något alldeles extra. Hjälmar på (ljug….), glömde vattenflaska men med humöret på topp trampade vi iväg som två nyförälskade Tour de France-deltagare de 15 kilometrarna in till Palma.

Sol i ryggen, vinden i håret (ja inte Håkons då…) och lite gnissel från ena cykeln. Vi trampade på som hjältar. Havet glittrade, vi svettades stilfullt och höll modet uppe med peppiga kommentarer som:
”Det är ju bara raka vägen!”
”Det ser närmare ut på kartan…”
Och den odödliga: ”Vi tar en öl där borta, sen fortsätter vi.”

På torget i den gamla staden mötte vi av en slump två tanter vi kände igen från vårt eget hushåll: Tante 1 och Tante 2. Vi fick oss en fin paus innan det blev dags att trampa oss hem igen.

Första ölstoppet (på hemvägen): Halleluja. Kall dryck, sand mellan tårna, lite shopping i en strandbutik och vi låtsades att vi var cykelproffs som just tagit en strategisk vätskepaus. Vi skyllde på att våra rumpor behövde vila och att Håkons knä slutade fungera. (Är det inte JAG som har patent på ”ont i knä” i den här familjen???)

Ikväll har Håkon styrt upp date-night – och jag har noll koll (God träning för mig som normalt har kontroll på ALLT!).
Det enda jag vet är att jag ska vara finklädd klockan 18:30… vilket känns både romantiskt och lite som att gå på intervju med någon som ser mig varje dag i pyjamas 😄💃

Håkon vägrar avslöja något, så nu går jag runt här och undrar:
– Blir det gourmetmiddag på hotellet där vi möttes för 21 år sen?
– Operakväll eller minigolf med twist?
– Kanske en exotisk vinprovning

Oavsett vad – han har planerat – Jag ska bara dyka upp och se fabulous ut.

Alltså… wow. Håkon slog på stort. 😍👑
Det blev inte bara en fantastisk kväll – det blev ett matäventyr i fine dining-version deluxe.

Han hade bokat bord på en Michelinrestaurang. Japp.
Inte nån nostalgitur på strandbar á la 21 år sen.
Nej nej – in the middle of nowhere, mitt ute i det gastronomiska ingenmanslandet, låg plötsligt ett SLOTT – Med Michelinstjärna.
Jag trodde först att vi skulle på riddarspel. Men nej – detta var mat på riktigt.

15–20 rätter. Jag tappade räkningen efter den första snacksen med doft av skogsglänta och citronskum från moln.
7 sorters vin. Jag minns dem alla… ungefär.
Och servicen? Det var som om hovmästaren (hovmästarna) kunde läsa mina tankar innan jag hann tänka dem.

Det hela kändes mer som en konstutställning än en middag.

Okej, håll i servetten – här kommer en smakresa i lyxförpackning! 🍽️✨
Lite exempel på maträtter (eller konstverk beroende på hur man ser det).

Allt kom in på porslin som kostar mer än vår tv. Och varje rätt och vin presenterades i form av en föreläsning – vi nickade andäktigt och låtsades förstå.