20 Juli 2022 – Anna
Hoppades på att Tullen skulle ta oss, för jag trodde vi fick ha med oss Två små kartonger var (3-liters). Men precis när vi var i gott driv – 6-7 knop med 2 segel, så kom de körandes upp bakom oss. Och Håkon informerade mig om att man bara får ha Én liten kartong var med sig från Sverige. Herregud. Vad gör vi nu? Ska vi ta ner seglen när vi precis har fått dem upp? Och så har vi för mycket med oss.
Men Tulle-gutten var snäll. Han ställde tusen frågor om var vi hade varit, hur mycket vi hade med oss, var vi kom från, vilken skostorlek vi har, hur långa vi är och vad vi åt till frukost.

Jag försäkrade honom om att vi INTE hade bunkrat, att vi egentligen hade FÖR LITE med oss till Norge….. Så åkte dem! Herregud. Skräck och gru!
Runt Hvaler. Gruvade mig för jag tycker Hvaler är skräckinjagande. Man är ganska ensam längst därute på havet…..Tänker fortfarande på de som förliste. Här var de! Men i högre vågor, mer vind, kanske mörkt. Hvaler är inte att leka med. Jag är lite rädd hela tiden. Min rädsla förtog tyvärr lite av den bästa dagen på hela segelturen. Har lite samma känsla som när jag flyger….lite ont i magen hela tiden….kanske inte Biskaya är nåt för mig…..?
Jag har ännu en gång lagat en fantastisk måltid ombord på svaj. Konstigt hur jag faller in i kvinnorollen ombord. Hänger ut täcken, lagar mat, diskar, skakar mattor, torkar golv, tvättar kalsonger (!!!!!), kyler öl, torkar handdukar, tvättar toalett, tömmer toalett… Jag har inget emot uppgifterna, jag bara inte riktigt förstår….
Imorgon bär det hemåt. Längtar efter katten🐈🐈🐈
A.